Du brukade vara den som fick upp mig när jag mådde piss,
nu minns jag knappt när jag höll om dig sist,
för mycket spänning i luften som en blixt.
Och även fast jag har byggt upp hela min väg kring dig,
så är det inte värt det när du inte ger din själ till
mig.
Så farväl till min kära,
varför blev det såhära?
När jag saknar dig så tittar jag upp på vår stjärna,
och märkte nu att jag har kvar halva ditt hjärta runt min
hals,
tar av den nu när jag vet att vi inte funkar alls.
Och alla hundra chanser som vi har gett,
betyder ingenting nu, har ändrat om min adress.
Men det känns som jag dör varje gång jag hör någon med
samma namn,
vill inte veta vad jag gör om jag såg dig i någon annans
famn.
Men i alla fall, nu mår grannarna bra,
för tunna väggar, ja dom hörde nog allt som vi sa.
Idag känns inte som igår, det kommer inte gå.
Jag lyssnar på mitt inre och mitt hjärta säger;
Det kommer aldrig gå, för idag känns inte alls som igår.
Det kommer aldrig gå, jag finner inga andra ord än
förlåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar